Alla pratar om digital tillgänglighet

Vi har inte längre råd att låta ett fåtal experter sköta allt som har med tillgänglighet att göra. Det har vi egentligen aldrig haft, men det är nu viktigare än nånsin att alla vi som jobbar med digitala medier har hyffsad koll på tillgänglighet. En allt större del av vår vardag spenderas i digitala medier och därför är det viktigare än någonsin att inte utesluta vissa grupper.

Du kan inte själv göra allt arbete för att skapa en inkluderande tjänst/produkt. Du behöver dina kollegor och ni behöver jobba med detta tillsammans, på bred front. I det här sammanhanget tycker jag defintivt att det är en fördel om många gör lite, hellre än att ett fåtal ska göra allt.

Därför är det tur att alla pratar om tillgänglighet nu. En stor anledning till att alla pratar om det är det nya tillgänglighetsdirektivet som precis klubbats igenom och träder i kraft år 2025.

Vem behöver ha koll på digital tillgänglighet?

Alla som på något sätt jobbar med digitala medier behöver ha koll på vad som gäller för ens område för att det ska vara tillgängligt för alla. Alla delar av en tjänst behöver uppfylla kraven i WCAG för att tjänsten i slutänden ska vara användbar för alla, oavsett förutsättningar.

Det innebär att exempelvis följande roller behöver ha koll utifrån sitt perspektiv:

  • Font end-utvecklare
  • Skribenter
  • UX Designer
  • UI Designer
  • Digital strateg
  • Kravanalytiker
  • Projektledare

Vi kommer inte lyckas skapa tjänster som alla kan använda om inte vi alla har koll på WCAG utifrån vårt kompetensområde. Därför är det viktigt att läsa på, om du inte redan gjort det.

Utmana de antaganden du gjort om hur interaktionen mellan människa och teknik sker

Funktionsvariationer kan komma i många former. Jag blev inspirerad av Matthew Gallant som pratade om digital tillgänglighet i spel och sa att vi behöver identifiera vilka antaganden vi gör om hur användare interagerar med gränssnittet. Det finns nämligen många sätt att interagera och vi är ofta färgade av det sätt vi själva använder och kan.

“Vilka antaganden om användaren finns i gränssnittet?”

Matthew Gallant

Kom igång med ditt arbete med digital tillgänglighet

Vi behöver utmana dem antaganden som finns och vi behöver jobba för en mer inkluderande digital miljö. Oavsett vilken produkt eller tjänst det handlar om och oavsett om den är inkluderad i lagen eller inte. För att komma igång med arbetet tycker jag att dessa 5 steg är en bra start.

Steg 1: Våga prata om digital tillgänglighet

Det behöver inte vara svårt att få igång arbetet med inkluderande design. Pröva att lyfta frågan om WCAG, det nya tillgänglighetsdirektivet och digital tillgänglighet. Berätta vad det betyder och vad det innebär för organisationen. Ta flera chanser att prata om tillgänglighet; på möten, vid kaffeautomaten, till chefen, dela länkar och sprid kunskap.

Jag hade en kollega som jag nämnde tillgänglighet för en gång. Efter en vecka kom han tillbaka och hade undersökt mycket och detaljerat om tillgänglighet i e-post. Det kunde jag ingenting om, men jag blev glad att det korta jag sagt hade fått honom att direkt börja jobba med frågan.

Steg 2: Argumentera för tillgänglighet

Det är inte alltid som det fungerar att få igång arbetet bara genom att prata. Du kan behöva argument för din sak. Idag råder det ingen brist på anledningar till att tillgänglighetsanpassa sin tjänst/produkt. Tvärtom är det svårt att komma på anledningar till att inte göra det.

Vanliga argument som är etablerade och har fungerat väl i andra organisationer är dessa:

  • Det är många som påverkas om en tjänst inte är tillgänglig. Ca 12–20 % av befolkningen har någon form av funktionsnedsättning.
  • Det är en fråga om mänskliga rättigheter. Alla bör ha tillgång till och kunna använda digitala medier på samma villkor.
  • Att designa för människor med olika funktionsvariationer är att designa för alla. Ofta blir resultatet bättre för alla när tillgänglighet har varit med i beaktning från ett tidigt stadium.
  • Tillgänglighetsdirektivet innebär att det nu är lag på tillgänglighet i digitala tjänster.

Tillgänglighetsdirektivet för konsumenttjänster träder i kraft den 28 juni 2025.

Även berättandeteknik kan vara värdefullt att använda. Du kan visa personer som har olika funktionsvariationer. Berätta om exempel på människor, situationer eller anekdoter som visar hur viktigt det är för enskilda personer att digitala tjänster är tillgängliga.

Goda exempel på organisationer som jobbar med tillgänglighet finns det gott om. Till exempel har spelstudion Naughty Dog jobbar mycket med tillgänglighet och lyckats bra. Apple är ett annat företag som värdesätter inkluderande design.

Steg 3: Granska din tjänst

Förhoppningsvis börjar du få med dig dina kollegor i den här resan nu. Förmodligen undrar ni hur just ni ligger till? Det kan vara skönt att få ”svart på vitt” hur ens tjänster presterar. Genom att gå igenom checklistan med alla krav och stämma av vilka som uppfylls och inte får du en lista med åtgärder att genomföra.

Steg 4: Uppdatera design och designsystem

När du väl vet vilka delar du behöver uppdatera för att möta tillgänglighetskraven är det dags att göra själva designjobbet. Det handlar såklart om olika saker för olika kompetensområden. Förmodligen har du saker inom alla områden som behöver uppdateras, men eftersom jag är designer själv kommer jag ge exempel inom det. Vanligt är att behöva se över:

  • Färger och kontraster
  • Bilder och alt-texter
  • Typografi och fonter
  • Navigering och sök
  • Tangentbordsnavigering
  • Rubriknivåer och sidtaggar

En vanlig utmaning är att få tillräckligt hög kontrast mellan de färger som används. Egentligen är det inte så svårt att hitta bra färger, men det brukar vara svårt att enas internt om vilka färger. För mig har detta ofta inneburit stridigheter mellan UX och varumärke, vilket är synd för vi borde vilja samma sak. Att uppdatera ett varumärkes färger har stor påverkan och kan ta lång tid, därför är det bra att känna till redan i varumärkesarbeten.

En annan vanlig utmaning är att få till en navigering och sök som fungerar för alla. Det kan vara klurigt att få till, men idag finns många bra exempel att ta inspiration från. För att lyckas behöver utvecklare, UX Designer och skribenter samarbeta.

Steg 5: Utvärdera och involvera målgruppen

Om du aldrig har gjort användningstester med personer med funktionsnedsättningar tidigare kan det kännas som en tröskel att börja med. Men vinsten är så stor! Visst kan du testa att själv använda skärmuppläsning och att titta på videon utan ljud mm. Det kan aldrig ersätta hur någon som använder detta till vardags gör. Därför är aktiv involvering av målgrupper med olika behov, en bra metod för att fånga behov, upptäcka brister och hitta möjligheter.

Du kan till exempel:

  • Ha olika teman för dina regelbundna användningstester, en omgång med personer med dyslexi, en med blinda osv.
  • Ha en expertpanel med personer med olika funktionsvariationer som du träffar regelbundet.
  • Bjuda in fokusgrupper med olika målgrupper.

Våra digitala tjänster ska vara inkluderande

Visst borde det kännas självklart att göra vår digitala värld inkluderande för alla? Men kanske finns det fortfarande motstånd, eller kanske finns det oförståelse. Då kan du testa att vända på det.

  • Tänk om texten bara fanns i blindskrift. Hur skulle du göra då för att ta till dig informationen?
  • Tänk om filmen berättade genom teckenspråk. Hur skulle du förstå berättelsen då?
  • Tänk om det inte fanns någon muspekare. Hur skulle du navigera då?

Myndigheten för delaktighet har gjort en video som illustrerar utanförskap på ett träffsäkert sätt.

Bra sidor för att läsa på mer och källor

Lycka till med ditt arbete för en inkluderande digital värld!